Kunskapssamhällen: Kommunikation och organisation 1800–2020 (KUSKO)

I vilka avseenden är dagens visioner om kunskapens roll i samhället, ekonomin och politiken annorlunda än de tidigare? På vilka sätt har kunskapsproduktionens organisation egentligen förändrats? Hur skiljer sig samtidens former för kommunikation av kunskap från tidigare? Vad skiljer egentligen kunskap från information eller rådata? I denna mångvetenskapliga nod står frågan om kunskapssamhällets framväxt som idé och realitet i centrum. Utgångspunkten är att definitioner av kunskap och kompetenser knutna till densamma är historiskt situerade och därmed föränderliga.

Noden har en egen webbsida på följande adress: http://www.histfilfak.uu.se/kusko/

Politiska utmaningar och prioriteringar ramas sedan en tid tillbaka in av en föregivet ny samhällsform: ”kunskapssamhället”. Många olika diskussioner har löpt samman kring detta begrepp och de vilar på premissen att samtiden ingår i en genomgripande historisk förändring, samt att denna förändring i grunden förändrat villkoren för såväl ekonomisk utveckling som det demokratiska livets former. Ofta har denna förändring knutits till politiska och ekonomiska globaliseringsprocesser och särskilt till genombrottet för digitala kommunikationstekniker. Hög utbildningsnivå, framgångsrik forskning och medborgarnas tillgång till kvalificerad kunskap beskrivs som avgörande för samhällsutvecklingen. Kunskapsproduktion och lärande sägs inte bara ha fått en långt mer avgörande betydelse i produktionen av varor och tjänster, i samhällsdebatt och i beslutsfattande, utan beskrivs också som den centrala beståndsdelen i snart sagt alla organisationer och institutioner.

Denna beskrivning behöver dock kvalificeras genom historiska och filosofiska studier. Redan sekelskiftet 1800 har i forskningen karaktäriserats som den tidpunkt ”when information came of age”. I vilka avseenden är dagens visioner om kunskapens roll i samhället, ekonomin och politiken annorlunda än de tidigare? På vilka sätt har kunskapsproduktionens organisation egentligen förändrats? Hur skiljer sig samtidens former för kommunikation av kunskap från tidigare? Vad skiljer egentligen kunskap från information eller rådata? I denna mångvetenskapliga nod står frågan om kunskapssamhällets framväxt som idé och realitet i centrum. Utgångspunkten är att definitioner av kunskap och kompetenser knutna till densamma är historiskt situerade och därmed föränderliga. Olika och ibland motstridiga definitioner av kunskap används också vid en och samma tidpunkt. Inom detta område ryms såväl teoretiska frågeställningar, exempelvis rörande förhållandet mellan kunskap och information, historiska undersökningar av ideal knutna till kunskapens roll i samhället som vetenskapssociologiska undersökningar av praktisk kunskapsproduktion. För att kunna komma åt såväl dynamiken i denna längre historiska utveckling som det specifika med samtidens situation kommer arbetet inom noden att utifrån sådana tillvägagångssätt fokusera på frågor rörande kunskapens organisation respektive kommunikation.

Organisation

Sättet på vilket ny kunskap etableras har ofta framställts som en närmast automatisk process, som ett resultat av att standardiserade och tillförlitliga metoder tillämpats på ett godtagbart sätt. Historiskt sett har kunskapsproduktion dock organiserats på många olika sätt och under påtagligt föränderliga villkor. Många studier har visat att kunskapsproduktion bör förstås som en lokalt situerad verksamhet formad av specifika omständigheter. Verksamheten är formad av såväl politiska, sociala och ekonomiska faktorer, exempelvis de ideal som dess utövare har socialiserats in i. Det är därför både möjligt och angeläget att analysera hur dessa ramar formas och vilka effekter de har på exempelvis prioriteringar och arbetssätt, men också att undersöka hur kunskapsproduktion upprätthålls eller förändras i relation till nya omständigheter. Vidare har överväganden om hur man ska främja ny kunskap liksom dess användning alltsedan 1700-talet involverat förslag om nya organisationer för detsamma. På detta sätt är frågor om organisation centralt för analysen, oavsett om man undersöker initiativ till att styra verksamheter eller institutionaliseringen av nya kunskapsområden.

Hur organiseras och styrs kunskapsproduktionen?
Under denna forskningsfråga ryms undersökningar av forsknings- och utbildningspolicy i stort från enstaka enheter till nationella och internationella direktiv, kunskapsmätningar, organisationsformer och mekanismer för styrning och kontroll. Hit hör även frågor rörande konkurrens mellan lärosäten och forskningsinstitut, nationellt och internationellt.

Hur ser förhållandet mellan kunskapsproduktionen och ekonomiska, politiska eller andra särintressen ut?
Denna fråga rymmer undersökningar av samverkan mellan forskning/universitet och näringslivet eller politiken. Här finns även utrymmer för frågor som rör hur utbildnings- och kunskapssystem fungerar som politiskt verktyg och/eller argument i politiska och ekonomiska debatter.

Hur påverkar organisation, styrning och särintressen den kunskap som skapas och förs fram?
Exempel vore undersökningar av de förutsättningar under vilka forskning sker och vilket medvetandet forskaren utvecklar om det politiska och administrativa ramverket. Dessutom prioriteras frågor om hur dessa olika organisations-, kommunikations-, och styrningsformer påverkar det vetenskapliga arbetet, dess normer och dess innehåll, i form av forskningsfrågor och undervisning. Är det, för att ta ett exempel, etiskt att acceptera forskningsmedel från institutionen forskningen behandlar? I slutändan berörs här också frågor om forskningens autonomi och förhållandet mellan kunskapsproduktion och finansiering.

Kommunikation
Inte sällan beskrivs kommunikationen av kunskap enligt en spridningsmodell. Enligt denna är kommunikationen av ny kunskap ett slags sekundärt kretslopp i relation till framställningen av densamma. Genom vetenskapliga publikationer och olika former av populära framställningar blir olika grupper av mottagare mer eller mindre välinformerade om det aktuella kunskapsläget, och frågan gäller närmast hur väl ny kunskap tillägnas. Det finns dock goda skäl att istället se kommunikationen som en integrerad del av kunskapsframställningen. Kunskapsproduktion är en socialt situerad aktivitet som bygger på utbyten av många olika slag. Exempelvis har trovärdighet, legitimitet och vetenskaplig prioritet etablerats genom kommunikation sedan mycket lång tid. Publiceringsformer har vidare varit intimt sammanflätade med de processer genom vilka material har samlats in, men också resultat har granskats och utvärderats. På så sätt är analyser av kunskapskommunikation endast i analytisk mening möjliga att skilja från andra frågor om de kunskapssamhällen som avlöst varandra under de senast tvåhundra åren. I dagens situation, då kvalifikationsbedömningar och resursfördelning i allt högre grad baseras på publiceringar, blir frågor om kommunikation än mer centrala om man vill förstå kunskapsproduktionens föränderliga villkor.

Hur är den vetenskapsinterna kommunikationen organiserad och hierarkiserad?
Till exempel: Hur ser vetenskapsinterna publikations- och andra kommunikationskanaler ut? Vad betyder engelskans språkliga dominans och hur påverkar den de mindre språken, som till exempel svenskan? Vilken betydelse har internationella kontakter/akademiskt utbyte/akademisk migration?

Hur ser kommunikationen mellan kunskapsproducenterna och det omgivande samhället ut?
Här undersöks exempelvis publikations- och andra kommunikationskanaler mellan forskningssektorn, uppdragsgivare och allmänheten. Även frågor som rör makten över informationen (censur, självcensur, etik och copyright) tillhör detta område. Vilken typ av kunskap kommuniceras och till vem? På vilka sätt aktualiseras frågor rörande vetenskaplig och politisk legitimitet eller konkurrens om resurser i dessa sammanhang?

Hur påverkar och formar kommunikationskanaler och -teknologier den kunskap som förmedlas?
Kunskapsproduktion är inbäddad i specifika verktyg och teknologier som påverkar hur kunskap kan användas och återanvändas. Nya verktyg och teknologier möjliggör nya former av organisation och representation av epistemiska objekt. En viktig aspekt är därför organisationen av själva kunskapen i form av lexikon, bibliografier, läroböcker, arkiv, bibliotek och museum. Hur har dessa företeelser förändrats över tid och hur ser morgondagens organisationsformer ut (Internet, ”Molnet”, digitalisering m.m.)? Av intresse är även metoder för mätning och jämförelser, till exempel bibliometriska metoder och principer och deras tillämpning eller den roll open-access spelar för förmedlingen av vetenskapliga rön. Vilket inflytande har Web of Science, de stora förlagen och Google scholar?

Genom ett samarbete mellan olika ämnen och över fakultetsgränser, ges studenterna tillgång till en bredd kompetens när det gäller handledning, och forskningsgrupperna kan utöka sin egen forskningsbredd och källmaterial genom studenternas arbeten med sina masteruppsatser. Histfil vid UU blir därmed unik i Sverige som enda humanistiska fakultet med ett så stort och brett forsknings- och undervisningsprogram i studier av kunskapsproduktionens förutsättningar.

4. Förhållande till pågående och planerad forskning
Många av de forskare som ingår i noden arbetar redan i externfinansierade projekt relaterade till nodens tema. Noden skulle samla dessa projekt och underlätta kommunikationen över ämnesgränserna. Nedan följer en sammanställning över deltagarnas forskningsintressen och pågående projekt. Se även bilaga 1 för mer information om personerna och deras handledningsområden.

ABM
Björn Hammerfelt är doktorand (disputation VT2012) och forskar om akademisk praxis och citeringsmönster inom humaniora och om hur bibliometriska metoder kan ge kunskap om den sociala och intellektuella organisationen av akademiska fält. Han ingår i det internationella nätverket ”communicating knowledge” och planerar ett projekt om förändrad styrning av vetenskapen.

Eva Hemmungs-Wirten är professor med forskningsfokus på copyright och “intellectual commons”. Planerar ett projekt med titeln ”The Patent and the Paper: Properties of Scientific Claims, 1902-2012”. Hon ingår i den internationella forskningsgruppen ”Communicating Knowledge” (Uppsala, London, Oslo, Ljubljana). Hon tillför noden kompetens inom den intellektuella egendomens historia.

Isto Huvila är forskarassistent och forskar om förändringar i publikations- och informationspraxis inom humaniora. Han anlägger historiska och samtida perspektiv på publikation och dokumentation och undersöker även dokumentet som instrument för kommunikation och kunskapsproduktion. Han tillför kompetens om dokumenthistoria, och dokumentationsinfrastruktur och infrastrukturen hos vetenskaplig kunskap.

Ulrika Kjellman är forskare och arbetar om bilden som vetenskapligt verktyg med fokus på statens rasbiologiska institut i Uppsala (1922-1959). Projektet är finansierat av VR. Hon bidrar med kunskap om bilder och fotografiers användning inom kunskapsproduktionen.

Sanna Talja är professor och forskar om informations- och kunskapsteori. Fokus ligger på akademisk kultur och praktiker kring domänspecifik kunskapsproduktion och förhållandet mellan teorier om inlärning och undervisning om domänspecifika praktiker inom högre utbildning. Hon tillför kompetens inom “science and technology studies” och akademisk kommunikation.

Filosofi
Niklas Forsberg är FD i teoretisk filosofi. Han arbetar f.n. på ett projekt finansierat av RJ om filosofisk argumentation i förhållande till framställningsformen (Romanen och den filosofiska argumentationens natur), och har skrivit bl.a. om filosofiämnets institutionalisering i Sverige.

Elinor Hållén är FD i teoretisk filosofi med inriktning mot kunskapsteori, språkfilosofi och psykologi. Hon deltar i ett forskningsprojekt i filosofi och konst på temat ignorans/okunskap som leds av Kungliga Konstakademin, med ett delprojekt om språklig formulering och medvetandegörande. Hon har undervisat vetenskapsteori på alla nivåer, bl.a. i tvärvetenskapliga sammanhang såsom Civilingenjörsprogrammet (STS), samt på kurserna Vetenskapsteori för samhällsvetare och Humanioras vetenskapsteori.

Patricia Mindus är forskare inom politisk filosofi och rättsfilosofi och håller masterclasses i ”Global Legal Research” i ett EU-finansierat projekt i Life Long Learning, med Juridicum i Stockholm. Hon arbetar även med hantering och förmedling av information av juridisk relevans i projektet Legitimacy 2.0 – Democracy and Public Opinion in the Digital Age och med forskare vid T.wai i Italien i projektet OMERA som utforskar efterfrågan (grant-seeking) och utbudet (grant-making) av privata finansiärer inom ERA-området.

Sharon Rider är professor i teoretisk filosofi och forskningsledare (vetenskapsteori) vid Centrum för teknik- och vetenskapsstudier. Hon är involverad i en projektansökan med direkt bäring på noden (Publication and the Evaluation of Excellence in Research, se nedan under ”Planerade större projekt”). Rider forskar och undervisar i bl.a. vetenskapsteoretiska, utbildningsfilosofiska och universitetspolitiska spörsmål, t.ex. om Bologna-processens kunskapsteoretiska grundvalar.

Idé- och lärdomshistoria
Jenny Beckman är lektor och forskare med vetenskapshistorisk inriktning. I ett nytt projekt undersöker hon hur sådant som ofta förståtts som sekundärt till den egentliga forskningen i naturalhistoria, exempelvis reformer i skolundervisning och framställningen av handböcker, ska förstås som en avgörande komponent i dess kunskapsproduktion och institutionalisering.

Staffan Bergwik är forskarassistent och hans pågående projekt I vetenskapens utkanter: Kvinnor i svensk naturvetenskap 1900–1950 finansieras av VR. Han har tidigare bland annat skrivit flera studier om etableringen av naturvetenskapliga kunskapsideal bland ungdomar under 1900-talets andra hälft.

Peter Josephson är forskare hans pågående projekt, Den sokratiska kontrarevolutionen: Bokmarknad och universitet omkring sekelskiftet 1800 finansieras av RJ. Han har tidigare bland annat undersökt universitetsideal under 1800-talet och hur den moderna definitionen av akademisk frihet tog form i Tyskland kring sekelskiftet 1900.

Frans Lundgren är forskarassistent och hans pågående projekt Det sociala museets historia: Publik vetenskap, offentlighetsformering och medborgarroller, 1880–1950 finansieras av VR. I ett nytt projekt, Social scientific citizens: A cultural history of polling and its publics, 1940–1970, ligger fokus på hur opinionsundersökningen etablerades som auktoritativ kunskapsform i vetenskap, politik och samhällsdebatt efter andra världskriget.

Sven Widmalm är professor i idé- och lärdomshistoria. Han är involverad i flera planerade projekt som har direkt bäring på nodens ramverk. Widmalm har tidigare forskat kring många aspekter av vetenskapens organisation och kommunikation, bland annat fysikens och biovetenskapernas institutionella och forskningspolitiska förutsättningar under 1800- och 1900-talen.

Historia
Lars Garpenhag är doktorand och disputerar 2012 på en avhandling om svensk rättspsykiatri. Han kommer därefter att forska inom VR-projektet Patientens mening: Om handlingsutrymmen och alternativa subjektiveringar inom den anstaltsbundna sinnessjuk- och sinnesslövården 1870-1970.

Johanna Ringarp är postdoktor (VR). Hon forskar om PISA- och TIMS-mätningarnas påverkan på utbildningsdebatt och utbildningsreformer i Tyskland och Sverige. Hon disputerade på en avhandling om den svenska lärarkåren och kommunaliseringen av skolväsendet under 1990-talet.

Andreas Åkerlund är forskare och forskar om akademiskt utbyte inom projekten Utrikespolitik och internationalisering av svensk högre utbildning. Svenska Institutet och det akademiska utbytet 1945-2010 samt Internationaliseringens nationella arenor (VR). Han har tidigare forskat om svenska lektorer vid tyska universitet och är även koordinator för UU:s Forum för Tysklandsstudier.

5. Forskningsförnyelse och synergieffekter
Masterklasserna breddar fokus och garanterar återväxt med större kritisk insikt i det egna arbetet och hur det förhåller sig till samhället i övrigt men samtidigt ger de möjlighet till att utveckla nya samarbeten av ökande vikt i och med att hantering och förmedling av kunskap överblickas på ett fruktbart sätt genom tvärvetenskapliga perspektiv. Bl.a. stärks och nyanseras filosofiska institutionens kunskapsteoretiska perspektiv av mer empiriskt orienterad forskning, samtidigt som den senare får en breddad och fördjupad teoretisk blick. Ett samarbete som det föreslagna resulterar i forskningsfrågor som undviker för snäva perspektiv och ge bättre förklaringsmodeller. Noden har även ett uttalat fokus på empiriska studier, någonting som idag saknas i hög utsträckning inom området.

Uppsala universitet är ett lärosäte med mycket forskning kring högre utbildning och kunskapsproduktionens villkor och förändring. Förutom den föreslagna noden som samlar den forskning som finns vid historisk-filosofiska fakulteten finns vid samhällsvetenskapliga fakulteten både STS-centrum och en forskargrupp vid företagsekonomiska institutionen som forskar om ekonomisk styrning av universitetssektorn. Vid utbildningsvetenskapliga fakulteten finns forskningsgruppen SEC som genomför stora empiriska sociologiska undersökningar av utbildningssektorn. Vid Uppsala Universitet finns alltså en stor potential till ett större forskningsprogram om nodens tema och ett långsiktigt mål är att samla dessa miljöer, och eventuellt ännu fler, för att lämna in programansökningar till exempelvis RJ och Wallenbergstiftelserna.

Noden är involverad i kapacitetsuppbyggnad: den fungerar som ett forum där mastersstudenter och forskarstuderande som arbetar med frågor som faller inom ramen för noden kan diskutera regelbundet: detta resulterar i ett gemensamt seminarieprogram. Här finns även möjligheten för de institutioner som har stora mastersprogram (ABM, historia) att komma i kontakt med lämpliga handledare vid andra deltagande institutioner.

6. Förväntade resultat
I denna nod ska historiska, epistemologiska, filosofiska, politiska och vetenskapsteoretiska perspektiv kombineras. Genom ett samarbete mellan olika ämnen och över fakultetsgränser, ges studenterna tillgång till en bred kompetens när det gäller handledning, och forskningsgrupperna kan utöka sin egen forskningsbredd och källmaterial genom mastersstudenternas arbeten med sina uppsatser.

Frågor gällande kunskapsproduktion behandlas ofta inomdisciplinärt, och knappt alls av humanister. Dessutom konstaterades ovan att det saknas empiriska studier inom området. Då noden framför allt ägnar sig åt empiriska studier kan den bidra med ny kunskap om området som ifrågasätter existerande perspektiv.

Förutom en mer komplex bild av forskningsämnet och vilka frågor som kan ställas och besvaras, erbjuds studenter närkontakt med forskning i avgränsande ämnen som kan leda till nya forskningskonstellationer och ansatser i form av nya projekt, nya kurser o.s.v. Det kan även leda till att historisk-filosofiska fakulteten i förlängningen etablera sig som Sveriges ledande säte för forskning i Higher Education Studies med en humanistisk och historisk snarare än en pedagogisk eller renodlad samhällsvetenskaplig prägel, som skulle göra det unikt i Sverige.

Resultaten av nodens arbete ska göras tillgängliga på ett flertal sätt. Godkända mastersuppsatser kan efter redigering upptas i en planerad serie med forskningsrapporter som ska publiceras via DiVa. Bidragen till nodens konferenser ska tryckas i lämpliga organ (tidskrifter eller antologier). Då många av deltagarna även forskar om digitala publikationsvägar finns även goda möjligheter att utnyttja ny teknik för tillgängliggörandet av resultat och insamlade data.