Kultur – Demokrati – Medborgarskap
Demokrati upprätthålls genom en serie institutioner, praktiker och attityder i ständig förändring. I centrum för det demokratiska projektet står medborgaren – individen – som formas bland annat av de föreställningar som förmedlas i kulturella representationer och genom institutioner, och som i sin läspraktik förhåller sig till dessa föreställningar och blir en aktiv medskapare av det demokratiska systemet. Nodens övergripande syfte är att ur olika perspektiv studera olika frågor med anknytning till kultur, litteratur och bildning som hänger samman med dessa relationer och förändringsprocesser.
Noden har en egen webbsida på http://www.histfilfak.uu.se/Kultur+-+Demokrati+-+Medborgarskap/
Nod-samarbetets övergripande syfte
Syftet med noden är att skapa ett slags tvärvetenskaplig forskargrupp som hålls samman av det övergripande temat. Kärnan i nodens verksamhet utgörs av forskningssamarbete mellan seniora forskare och masterstudenter. I noden ingår seniora forskare från ett flertal institutioner. Dessa knyter masterstudenter direkt till sina olika projekt genom att formulera masteruppsatsämnen som vävs in i projektarbetet, och där forskarna handleder och arbetar i nära samarbete med masterstudenterna. Masterstudenterna blir härigenom mera direkt än vad som annars normalt är fallet på den avancerade nivån, involverade i institutionernas forskningsverksamhet. Uppsatsstudenterna i noden utgör tillsammans en så kallad ”masterclass” och deltar också tillsammans med de medverkande seniora forskarna i övriga aktiviteter som organiseras inom noden, såsom olika typer av seminarier, gästföreläsningar, konferenser m.m. Förutom samarbetet mellan seniora forskare och masterstudenter är målsättningen med noden också att stimulera till ökat disciplinövergripande samarbete mellan seniora forskare.
Medverkande institutioner och finansiering
I denna nod ingår, förutom Institutionen för ABM, även Litteraturvetenskapliga institutionen, Centrum för genusvetenskap, Institutionen för idé- och lärdomshistoria samt Historiska institutionen. Nodens arbete hålls samman av två forskningsledare: Åse Hedemark från Inst. för ABM och Anna Bohlin från Litteraturvetenskapliga inst. Noden har beviljats medel för verksamhet under sex år, 2012-2017, genom anslag från rektor och från Historisk-filosofiska fakultetsnämnden samt genom medfinansiering från de medverkande institutionerna.
Nodens övergripande tema och forskningsområde
Demokrati upprätthålls genom en serie institutioner, praktiker och attityder i ständig förändring. I centrum för det demokratiska projektet står medborgaren – individen – som formas bland annat av de föreställningar som förmedlas i kulturella representationer och genom institutioner, och som i sin läspraktik förhåller sig till dessa föreställningar och blir en aktiv medskapare av det demokratiska systemet. Nodens övergripande syfte är att ur olika perspektiv studera olika frågor med anknytning till kultur, litteratur och bildning som hänger samman med dessa relationer och förändringsprocesser. Kultur uppfattas här som en dubbel relation till samhället: samhälleliga maktstrukturer speglas å ena sidan i kulturella representationer – å andra sidan öppnar dessa samtidigt för andra föreställningar om samhället och blir därmed medskapare. Kultur efterbildar verklighet, men producerar också ny verklighet. Nodens forskningsområde omfattar perioden från 1900 till nutid och berör i första hand svenska förhållanden, belysta av utblickar mot grannländer. Samtidens demokratidiskussion är givetvis utgångspunkt för de frågor som riktas till det historiska materialet, men det historiska materialet ger perspektiv på och ställer också avgörande frågor till samtiden. Nodens historiska studier och samtidsstudier är på så sätt intimt förknippade med varandra. Inom nodens forskningsområde kan två sammanhängande problemfält urskiljas:
Föreställningen om medborgaren i folkbildningens och litteraturläsningens praktiker. En övergripande frågeställning är här: Vilka föreställningar om medborgaren präglar den svenska folkbildningens institutioner och medborgarnas läspraktiker? Detta problemfält sönderfaller i sin tur i två delar: en folkbildningsdel och en receptionsdel. Folkbildningsdelen undersöker frågor om vilka idéer om den demokratiska medborgaren som förekommit i exempelvis folkhögskolor och studieförbund, och vilka praktiker som förmedlade dessa idéer. Hur hanterades de individer, grupper och organisationer som ansågs odemokratiska? I vad mån innebar demokratifostran också en disciplinering, såsom en karaktärs- och moralfostran med syfte att rensa bort ”oönskade” beteenden? Vilken roll spelar litteraturen för folkbildningens institutioner? Hur arbetar dagens folkbibliotek med att engagera barn och ungdomar i sina verksamheter? Vilka idéer om demokrati kommer till uttryck i dessa praktiker? Receptionsdelen undersöker frågor om läsarreaktionerna: Vilket inflytande har litteraturen på människors uppfattningar om demokratins innebörd? Hur uppfattar läsarna de föreställningar om medborgaren som litteraturen presenterar? Vad betyder det för läsarnas egen syn på sig själva som medborgare? Ett växande fenomen är bokcirklar; hur definierar sig deltagarna som medborgare utifrån engagemanget i bokcirkeln? Av särskilt intresse för framtiden är hur de unga läser. Hur använder barn och ungdomar folkbiblioteken och hur relaterar de sina läsupplevelser till det demokratiska samhällets normer och värderingar?
Föreställningen om medborgaren i litterär och politisk kommunikation. En övergripande frågeställning här är: Hur framställs medborgaren i litterära representationer och i politiska tal? Denna övergripande frågeställning preciseras i följande frågeställningar: Hur framställs medborgaren i skönlitteratur, inte minst i litteratur med politiska intentioner som arbetarlitteratur? Vilken roll har litteraturen och litteraturförmedlingen spelat i samhällets demokratiska fostran under 1900-talet? Vilka demokratiska ideal förekommer i dagens litteratur och debatt om jämställdhet? Hur formuleras de politikers visioner och berättelser? Hur konstrueras medborgaren i tidiga nordiska och baltiska nationalistiska rörelser?
Från Inst. för ABM ingår Åse Hedemark och Kerstin Rydbeck samt Samuel Edquist som seniora forskare och handledare, bägge inom problemområdet Föreställningen om medborgaren i folkbildningens och litteraturläsningens praktiker.
Åse Hedemarks projekt (ABM) undersöker dagens praktiker med fokus på barn vid svenska folkbibliotek: Bibliotek och barns litteracitet. En etnografisk genusinriktad studie av barns läs- och skrivpraktiker i dagens svenska folkbibliotek. Det syftar till att undersöka vilka möjligheter till litteracitet som barn möter i de olika läs- och skrivpraktiker som äger rum i folkbiblioteket. Folkbiblioteken arrangerar återkommande verksamheter som syftar till att stimulera biblioteksanvändares, i synnerhet barns läsutveckling, förbättra bibliotekanvändares kunskaper om digitala gränssnitt eller att väcka intresse för ett särskilt ämne. Bibliotekspraktikerna kommer att studeras genom observationer samt genom kvalitativa intervjuer, för att få svar på frågor om vilka normer och värderingar som reproduceras i dessa praktiker, vilka institutionella villkor som präglar verksamheten, hur och med vilka redskap barn interagerar på biblioteket; kort sagt vad som händer i dessa läs- och skrivpraktiker, vad innebär det att vara barn - en pojke eller en flick - engagerad i läs- och skrivpraktiker på folkbiblioteket.
Ämnen för masteruppsatser knutna till detta forskningsprojekt är:
●Vilka förhållningssätt till läsning kommer till uttryck i läs- och skrivpraktiker för barn på folkbibliotek? Vilken roll spelar genusaspekter?
●Hur påverkas läs- och skrivpraktiker för barn på folkbibliotek av skolans litteraturundervisning?
●Vilket samarbete mellan bibliotek och skola finns? Vad karakteriserar det?
●Vilka möjligheter att påverka innehållet och utformningen av bibliotekets läs- och skrivpraktiker har barn? Vilket utrymme finns för barns delaktighet?
● Vilka förhållningssätt till barns medieanvändning har bibliotekarier? Kommer dessa till uttryck i läs- och skrivpraktiker? Vilken roll spelar genusaspekter?
De studenter som vill ingå i noden genom Hedemarks projekt ska utgå från någon av
Kerstin Rydbecks projekt fokuserar en av vår tids mest populära former för folkbildning: bokcirkeln. Läsarnas cirklar, en litteratursociologisk undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige (stöds av Stockholms arbetarinstitutsförening och ytterligare medel söks under 2013 från VR och RJ) syftar till ett samlat grepp om bokcirkelverksamheten idag. Projektet fokuserar på svenska förhållanden, men försöker koppla dessa till vad som under senare år framkommit i internationell forskning kring bokcirkelverksamhet i andra delar av världen. Det anlägger ett intersektionellt perspektiv och knyter teoretiskt an till Habermas offentlighetsbegrepp. Dess övergripande syfte är att få kunskap om bokcirkelverksamhetens omfattning, vilka funktioner den fyller för deltagarna och i vilken utsträckning den ger utrymme för nya former av offentliga boksamtal och uppfattningar om läsande och litteratur som utmanar etablerade normer. Den första, kvantitativt inriktade delen (ffa baserad på enkätstudier och tillgänglig statistik) kartlägger bokcirkelverksamhetens omfattning, organisering och övergripande mönster i deltagarrekryteringen. Den andra kvalitativt inriktade delen (ffa baserad på etnografisk metod med kvalitativa intervjuer och deltagande observation under en längre period) syftar till ett djupstudium av arbetet i ett mindre antal cirklar av olika typ.
Samuel Edquist forskar tillsammans med historikern Anne Berg inom projektet Demokratens födelse: demokratisk fostran i svensk folkbildning 1830–1940, som finansieras 2012–2015 av Vetenskapsrådet. Syftet är att analysera hur den svenska folkbildningen bidragit till att skapa föreställningar om demokrati och medborgarskap under 1800- och 1900-talen. Här studeras dels de idéer om demokrati som förfäktades, dels de praktiker som förekom, exempelvis träning i parlamentariskt handlande under fingerade kommunalstämmor. Folkbildningens betydelse för demokratiseringen av Sverige har länge betonats som en del av en framgångsberättelse, inte minst inom folkbildningen och folkrörelserna själva, men projektet vill komplicera bilden och framhäva de konfliktytor som fanns. Fanns det olika demokratiideal inom folkbildningens brokiga skara av aktörer, och hur yttrade sig detta? Hur hanterades de individer, grupper och organisationer som ansågs odemokratiska? I vilken utsträckning utvecklades en sorts hegemonisk liberal föreställning om demokrati, som exempelvis betonade de formella politiska aspekterna av begreppet på bekostnad av de sociala och ekonomiska?
Övriga medverkande inom problemområdet Föreställningen om medborgaren i folkbildningens och litteraturläsningens praktiker är:
Torsten Petterssons (Litteraturvetenskapliga inst.) är projekt Fiktionsläsningen i internetsamhället. Litteraturens betydelse för unga vuxnas personlighetsutveckling och omvärldsorientering (finansieras av VR 2011–2014). Projektet fokuserar 16–25-åringar som har vuxit upp i internetsamhället och befinner sig i den känsliga ålder där en vuxenidentitet formeras och en ny plats i den sociala omvärlden etableras.
Maria Karlssons (Litteraturvetenskapliga inst) Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1891–1940 (finansieras av RJ 2008–2012), vilket kopplar nodens receptionsdel till de historiska studierna. Genom de många tusen breven till Selma Lagerlöf från allmänheten – en mycket heterogen skara avsändare från alla samhällsskikt – studeras vad läsningen av Sveriges mest bästsäljande författare betydde för brevskrivarna i fråga om medborgarskap, bildning och demokrati.
Medverkande inom problemområdet Föreställningen om medborgaren i litterär och politisk kommunikation är:
Jenny Björklunds & Helena Wahlströms (Centrum för genusvetenskap) projekt Världens mest jämställda land: genus, familj och individualitet i svensk 2000-talslitteratur (medel söks från VR och RJ under 2012 för perioden 2013–2015) syftar till att analysera hur framställningar av genus och familj i svenska bästsäljande 2000-talsromaner interagerar med eller utmanar samhälleliga diskurser om jämställdhet, genus och nationell identitet. I fokus står relationen mellan jämställdhet som nationell ideologi och representationer av familj, individualitet, hemliv och arbetsliv.
Otto Fischers (Litteraturvetenskapliga inst.) projekt Retorikens retorik i svensk politisk kommunikation 1991–2011 (medel söks under 2012 från RJ och VR inom ramen för projektet Litteraturens demokrati) studerar tendensen i samtida svensk politisk kommunikation att framhäva retoriska uttrycksformer som sådana, att t.ex. tala om politiken som ”berättelser”, att leka med symboler och slagord. Detta undersöks som ett uttryck för en postpolitisk kommunikation, där uttryck och symboler dominerar i frånvaron av tydliga ideologiska skiljelinjer.
Jon Viklunds (Litteraturvetenskapliga inst.) projekt Visioner och berättelser i politiken undersöker svensk politik med utgångspunkt i diskurser där kommunikationen av värden, framtidsbilder och identitet ersätter en mera handfast politisk maktutövning. Under den senaste tiden har makten att formulera politiken delvis förskjutits bort från de demokratiskt valda, då språkbruk från företagsvärlden och marknadsföringsområdet mer och mer integrerats i den politiska diskursen. Inte desto mindre kan denna relativt nya inriktning ses som ett svar på en efterfrågan efter en mer idé- och framtidsinriktad politisk diskussion, framför allt i form av värderingar.
Katarina Leppänens (Institutionen för idé- och lärdomshistoria) och Anna Bohlins (Litteraturvetenskapliga institutionen) planerade projekt (anslag söks hos VR och RJ under våren 2012) Emancipationsteoriernas estetiska historia. Projektet knyter an till Fischers och Viklunds retoriska studier av den politiska berättelsen och visionen i samtiden, men ställer frågorna till kvinnoemancipationens historia.
Anna Williams (Litteraturvetenskapliga inst) projekt för Litteraturens demokrati. Visioner och verklighet i svensk litteratur och litteraturförmedling 1900–2010 (medel söks under 2012 från RJ och VR), som syftar till att beskriva synen på demokrati och folkbildning i Sverige ur litteraturens och de litterära institutionernas perspektiv. Delprojekten behandlar folkbibliotekens syn (i debatt och implementering) på litteraturens betydelse i folkhemmets bibliotek, litteraturens betydelse i skolans demokratiska fostran, litterära gestaltningar av ett demokratiskt samhälle samt Sverigebilden i kriminallitteraturen.