Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk undersökning om socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige

Att prata böcker och läsupplevelser med andra lockar allt flera läsare. Runt om i Sverige samlas människor för socialt läsande i ett stort antal läsargemenskaper – eller bokcirklar, läsecirklar och litteraturcirklar som de ofta kallas hos oss. Bokcirklandet beskrivs i medierna till och med som något av en ny ”folkrörelse”, och utvecklingen erbjuder en intressant motbild till de dystra rapporter som kommit, om minskande intresse för läsning och sjunkande läsförmåga och läsförståelse bland svenska ungdomar. Forskningen om bokcirkelverksamheten i vårt land är dock begränsad. Syftet med detta forskningsprojekt är att få en bättre bild av hur den svenska bokcirkelverksamheten ser ut idag, vad den har för funktioner och hur omfattande den egentligen är. Projektet har finansierats av Riksbankens jubileumsfond (P13-0264:1). All insamling av material är avslutad och färdigställande av slutmanus (bok) pågår.

Läsargemenskaperna ‒ definition och avgränsningar av undersökningsobjektet

I projektet studeras lokalt organiserade grupper av läsare som samlas till möten då och då för att diskutera litteratur och läsupplevelser. På svenska brukar sådana läsargemenskaper ofta benämnas läsecirklar, bokcirklar eller litteraturcirklar ‒ termerna används idag synonymt. Men det finns fler benämningar. En från historien välkänd sådan som på senare tid börjat dyka upp allt oftare, är litterär salong. Ordet -klubb har dessutom börjat smyga sig in från engelskan, som ersättning för det traditionella -cirkel. Vissa grupper kallar sig bokklubb och folkbiblioteken använder ofta benämningen läseklubb för bokcirklar som vänder sig till yngre. I detta projekt används för enkelhetens skull genomgående benämningen bokcirklar för de läsargemenskaper som studeras.

Bokcirklar IRL

I projektet studeras traditionella cirklar som träffas IRL (in real life). Cirklar som enbart kommunicerar virtuellt ingår inte. En studie om detta, och som fokuserar på svenskspråkig verksamhet, finns i Sofie Toftgårds masteruppsats Socialt läsande på nätet: en studie av virtuella bokcirklar enligt grundad teori (2011). Det pågår även en del internationell forskning om virtuella läsargemenskaper. Däremot är ett viktigt syfte med detta projekt att se hur arbetet i de traditionella cirklarna påverkats av nya medier ‒ och inte minst sociala medier som exempelvis bloggar och Facebook. Sannolikt suddas gränsen mellan traditionella cirklar och virtuella cirklar ut alltmera.

Fristående bokcirklar och cirklar med huvudman

Bokcirklar kan organisatoriskt delas i två huvudtyper. För det första finns cirklar knutna till ett folkbibliotek, ett studieförbund, en bokhandel eller någon annan typ av organisation. De betecknas här bokcirklar med huvudman. För det andra finns bokcirklar som lever och verkar helt utan organisatoriska band eller stöd utifrån. Det handlar om en grupp människor, t.ex. grannar, arbetskamrater eller vänner, som gått samman på eget initiativ och regelbundet träffas ‒ ofta hemma hos varandra – för att diskutera litteratur. De benämns här fristående bokcirklar. Projetet studerar både fristående cirklar och cirklar med huvudman.

Bokcirklande män och kvinnor, barn och vuxna...

Det är känt att kvinnor läser mera än män och också lånar fler böcker på biblioteket. Det är därför en rimlig hypotes att fler kvinnor än män deltar i bokcirkelverksamhet. Projektet gör emellertid ingen avgränsning baserad på deltagarnas kön utan studerar cirklar med både manliga och kvinnliga deltagare. Både cirklar som läser skönlitteratur och cirklar som läser facklitteratur ingår. Den kvantitativa delen av projektet har ingen avgränsning baserad på cirkeldeltagarnas ålder. Däremot kommer ingen bokcirkel för barn eller ungdomar under 18 åt att ingå i den kvalitativa delen av projektet, som bygger på djupstudier av enskilda cirklar.

Det sociala läsandets praktik och funktioner – Projektets teoretiska utgångspunkter

Projektet anlägger ett sociokulturellt perspektiv på läsning och knyter an till praktikbegreppet så som det definierats inom forskningen kring literacy practices och information practices. Det innebär att läsaktiviteterna och de informationsbehov som cirklarna ger uttryck för och söker tillgodose inom ramen för sin verksamhet betraktas som socialt konstruerade och formade i en social process. Genom att projektet studerar hur kön och andra maktordningar samverkar i formeringen av läsargemenskaper anlägger det även ett intersektionellt perspektiv. Habermas offentlighetsbegrepp och begreppet deliberativ demokrati används i diskussionen om cirklarnas eventuella funktioner ur ett mera övergripande samhällsperspektiv. Projektet knyter slutligen även an till reader-respons-teori i diskussionen om relationen läsare-litteratur i cirkelarbetet.

Bokcirkeldeltagarna – vilka är de, varför är man med och vad gör man?

Utifrån de teoretiska utgångspunkterna kan det övergripande syftet brytas ned i en rad konkreta frågeställningar: Vilka deltar i bokcirkelverksamhet med hänsyn till ålder, kön, bildningsbakgrund, modersmål och geografisk hemvist och hur samspelar dessa faktorer i utformningen av cirklarnas inre arbete: hur ser aktiviteterna ut, hur väljer man litteratur och hur skaffar man sig tillgång till böckerna man läser? Vilka är cirkeldeltagarnas drivkrafter: varför deltar man, vilka funktioner fyller läsningen och litteraturdiskussionerna och vad får man ut av sitt engagemang i bokcirkeln?

Bokcirklarna idag – vilka funktioner har de?

Bokcirklar är vanliga även i många andra länder – framförallt inom det engelska språkområdet – och har varit så länge. Vilka likheter och skillnader som går att se mellan den svenska bokcirkelverksamheten och utvecklingen internationellt är därför en mycket central fråga, både mot bakgrund av vår långa svenska tradition av offentligt stödd folkbildning och folkbiblioteksverksamhet och den moderna, globala mediemarknaden. Hur bör bokcirkelverksamheten betraktas ur ett mera övergripande samhälls- och medborgarperspektiv? Går det att tala om bokcirklar idag som något slags moderna offentligheter i Habermasianska termer, med utrymme för deliberativa samtal och uppfattningar om läsande och litteratur som utmanar etablerade normer? Kan bokcirklarnas aktiviteter tillskrivas något slags empowerment-funktion, på så sätt att de stärker deltagarnas medvetande och insikter om samband mellan den egna livssituationen och yttre samhälleliga förhållanden, och därigenom ökar förutsättningarna för handling?

Projektets metodologiska uppläggning

Den kvantitativa delen: statistik och surveys om bokcirklar

Projektet består metodologiskt av två huvuddelar, en kvantitativt och en kvalitativt inriktad del. Den första delen omfattar för det första en studie av befintlig officiell statistik över bokcirkelverksamhet i Sverige. För det andra ingår tre enkätundersökningar. En syftar till att fördjupa den kunskap om folkbibliotekens bokcirkelverksamhet som den befintliga statistiken ger. Dessa enkäter insamlades under mars 2013. Den mest centrala och omfattande enkätstudien genomfördes emellertid som ett ”bokcirkelupprop” i Uppsala län, från mitten av våren 2013 och under resten av året. Med hjälp från folkbibliotek, studieförbund och andra bildningsorganisationer, regional press och radio samt sociala medier (framförallt bokbloggar och Facebook) var syftet att etablera kontakt med så många som möjligt av de verksamma bokcirklarna i Uppsala län, och via ett webbaserat frågeformulär samla information om dessa cirklar och deras deltagare. Slutligen genomfördes också en mindre enkät riktad till landets bokhandlare under 2013, om deras bokcirkelverksamhet.

Den kvalitativa delen: etnografiskt inriktade djupstudier av enskilda bokcirklar

I den andra delen av projektet har ett mindre antal bokcirklar valts ut för en kvalitativt inriktad, fördjupad studie, baserad på etnografisk metod med deltagande observation och djupintervjuer. Cirklarna valdes framförallt bland dem som projektet etablerat kontakt med genom bokcirkeluppropet i Uppsala län, och skiljde sig sig från varandra i geografisk lokalisering, deltagarsammansättning och arbetssätt, för att på så vis illustrera bredden i dagens bokcirkelverksamhet.

Ansvarig forskare

Ansvarig forskare i projektet är Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap och fil. dr i litteraturvetenskap. Projektet har ingått i den tvärdisciplinära forskningsnoden "Kultur – Demokrati – Medborgarskap".

Publikationer

Följande artiklar med anknytning till projektet har hittills publicerats:

  • Rydbeck, Kerstin (2017), "Att läsa i cirkel : Internationella influenser i folkrörelsernas tidiga bildningsarbete", i: Konstellationer: festskrift till Anna Williams, red: Borg, Hedberg, Karlsson, Määttä & Warnqvist. Möklinta: Gidlunds förlag, s. 255–267.
  • Rydbeck, Kerstin (2016), "Reading Groups in Swedish Public Libraries", in: Plotting the Reading Experience – Theory/Practice/Politics, eds: Oterholm, Skjerdingstad, McKechnie & Rothbauer. Waterloo, Ontario, Canada: Wilfrid Laurier University Press, p. 233–245.
  • Rydbeck, Kerstin (2016), Sheriffens vänner, befrielsegruppen och det namnlösa sällskapet: om läsargemenskaper i Uppsala idag", i: Spänning och nyfikenhet: festskrift till Johan Svedjedal, red: Furuland, Hedberg, Määttä, Söderlund och Warnqvist. Möklinta: Gidlunds förlag, s. 396–410.
  • Rydbeck, Kerstin (2013), ”Om bokcirklar och folkbibliotek”, i: Länsnytt: mötesplats för biblioteken i Stockholms län, 2013:2, s. 5-6.
  • Rydbeck, Kerstin (2013), ”Läsargemenskapernas komplexa landskap: om bokcirkelbegreppet och utvecklingen av svensk bokcirkelverksamhet, med speciellt fokus på folkbibliotekens och studieförbundens cirklar”, i: Libraries, black metal and corporate finance: Current research in Nordic Library and Information Science: Selected articles from the 40th anniversary conference of the Swedish School of Library and Information Science, Anders Frenander & Skans Kersti Nilsson (red), s. 112-135. Borås: Högskolan i Borås.
  • Rydbeck, Kerstin (2013), ”Det sociala läsandet förr och nu”, i: Lärandets mångfald: om vuxenpedagogik och folkbildning, Andreas Fejes (red.), s. 37–54. Lund: Studentlitteratur.
  • Rydbeck, Kerstin (2012), ”Läsandets cirklar ‒ om ett pågående forskningsprojekt”, i: Är det samma bok vi läst? Om läsecirklars betydelse, Bo Andér m. fl. (red.), s. 131–152. Stockholm: Kata förlag.
  • Rydbeck, Kerstin (2012), ”Bokcirklar – en företeelse i tiden”, i: Årsbok om folkbildning 2011: forskning och utveckling, s. 172–193. Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning.

Konferenser och paperpresentationer

Deltog med posterpresentation vid CoLIS 9-konferensen (Conceptions of Library and Information Science), vid Uppsala universitet 26–29 juni 2016.

Deltog med paperpresentation i den internationella konferensen "Reading and Writing from Below: Exploring the Margins of Modernity", vid Helsingfors universitet 20-22 augusti 2014.

Deltog med paper om studieförbundens bokcirkelverksamhet i Mimers årliga konferens för folkbildningsforskning 5-6 november 2013, i Uppsala.

Deltog som inbjuden föreläsare med föredrag om synen på läsaren i läsfrämjandearbetet och det sociala läsandes ställning idag, vid ett symposium på Svenska Akademien den 8 november 2013 om läsning och litteraturförmedling.

Paper med resultat från enkätstudien om folkbibliotekens bokcirkelverksamhet presenterades vid den internationella läskonferensen ”Researching the Reading Experience”, 11–12 juni 2013 vid Högskolan i Oslo och Akershus. Papret kommer att publiceras.

Paper om folkbibliotekens och studieförbundens bokcirkelverksamhet, baserat på en studie av befintlig statistik, presenterades vid en nordisk biblioteks- och informationsvetenskaplig konferens på Bibliotekshögskolan i Borås, 6–7 december 2012. Papret har publicerats.

Paper med en första preliminär projektbeskrivning presenterades vid NORLIT-konferensen 2009, Codex and Code: Aesthetics, Language and Politics in an Age of Digital Media, sessionen ”Publics of Literature”, Stockholm 6–9 aug 2009.

Streamade muntliga föredrag

Inspelning av föredrag (ca 33 min.) hållet vid Länsbibliotekets "Mötesplats litteratur i Uppsala", tema bokcirklar 30 oktober 2014. Innehåller en presentation av delresultat från analysen av enkätmaterialet i Bokcirkeluppropet i Uppsala län 2013.

Om projektet eller Bokcirkeluppropet i medierna

"Vänskap och lästips möts i bokcirkeln". Kommunalarbetaren 2017:19, s. 38–39.
"Cirkelboom på biblioteken". Biblioteksbladet, mars 2017.
"Professor Kerstin Rydbeck forskar om våra läsvanor: Romaner går bäst i bokcirklar". Mittmedia (Dalarnas tidning, Gefle dagblad m.fl.) 2015-10-14.
"Hon söker bokcirklar på landsbygden", i: Upplands nyheter, 2013:49, s. 17.
"4 frågor till Kerstin Rydbeck: bokcirklar i Uppsala län kartläggs" i: Universen, Uppsala universitets personaltidning, nr 2013:6, s. 11.
Under rubriken "Andra sidan" i: Uppsalatidningen, 2013:44, s. 2.
"Snacka om böcker" i: Akademibokhandelns kundtidning Läs!, september-november 2013, s. 12-15.
"Dubbelt upp för bibliotekens bokcirklar" i: Magasin Ping, DIK-förbundets tidskrift, nr 2013:5, s. 15-17.
Om Bokcirkeluppropet, i Sveriges Radio, P4 Morgon Uppland, 21 maj 2013.
"Länets bokcirklar kartläggs" i: Upsala Nya Tidning, 21 maj 2013.
"Populära bokcirklar", i: Svensk bokhandel, nr 10 2013, s. 28.
I Sveriges Radio P4 Blekinge, Nio till Ett, 2 maj 2013.
I Sveriges Radios Nyheter P4 Kronoberg, 29 april 2013.
I Sveriges Radios Kulturnytt, 29 april 2013.
Från seminarium om bokcirklar på Bok & bibliotek i Göteborg, 22 sept. 2011.
 
 

Masteruppsatser med anknytning till projektet

  

Aktuellt i forskningsprojektet

Arbetet med bokmanus pågår fortfarande, och har pga mitt uppdrag som dekan blivit försenat en del. Men det kommer. Målsättningen är att manus ska vara helt klart under 2019. Vissa delresultat finns publicerade (se förteckningen ovan).

Intervjuerna med utvalda bokcirklar är avslutade. Under 2014 och våren 2015 ägnades projektarbetet främst åt analyser av de enkätunderökningar som genomförts under 2013. Bokcirklar som valts ut för den kvalitativt inriktade studien kontaktades i slutet av hösten 2015 och intervjuer genomfördes framförallt under våren 2016. Totalt intervjuades 28 olika grupper.

Bokcirkeluppropet i Uppsala län 2013 genererade totalt 231 seriösa och användbara enkätsvar från olika läsargemenskaper i länet. Jag vill rikta ett stort och varmt TACK till alla Er som bidragit och lämnat svar. Uppropet lever kvar som en öppen grupp på Facebook. En inspelning med en muntlig presentation av delresultat från bokcirkeluppropet finns här. Tack också Ni som kom till informationsmötet på Uppsala stadsbibliotek den 8 september 2015, för en intressant diskussion!

För Er som dokumenterar bokcirkelverksamheten (genom exempelvis litteraturlistor, loggböcker, läsdagböcker, minnesanteckningar, protokoll eller liknande...) och som är intresserade av att deponera Era handlingar i ett arkiv finns möjlighet att få hjälp med detta av Folkrörelsearkivet i Uppsala. Kontakta arkivchef Örjan Simonson (kontaktuppgifter finns på webbsidan).

 Logga, Bokcirkeluppropet

Bokcirkelverksamheten inom bokhandeln - hur ser den ut?
Enkätstudien om bokhandlarnas bokcirkelverksamhet 2013 genererade totalt 112 svar. Jag vill varmt tacka Er bokhandlare som bidrog.

Bokcirkelverksamheten på folkbiblioteken
Enkätstudien våren 2013 om folkbibliotekens bokcirklar resulterade i 485 svar från olika bibliotek i totalt 259 av landets 290 kommuner. Ett varmt tack till alla Er som bidrog med svar.

Forskningsprojektet finansieras 2014-2017 av Riksbankens jubileumsfond. En kort presentation av projektet finns även här.

Projektledare:
Professor Kerstin Rydbeck
Institutionen för ABM
Box 625, 751 26 Uppsala
018-471 79 78, 070-683 45 49
kerstin.rydbeck@abm.uu.se

Skriv ut