Genus och folkbildning

Forskningsprojektet Genus och folkbildning erhöll stöd från Knut & Alice Wallenbergs stiftelse samt dåvarande HSFR, senare VR under perioden 1997–2002 och studerade kvinnors positioner inom de svenska folkrörelsernas bildningsarbete och inom den organiserade folkbildningen, framförallt under 1900-talets första hälft. Projektet har genererat en rad artiklar. Ansvarig forskare är Kerstin Rydbeck.

Jag fick tillsammans med idéhistorikern Karin Nordberg i Umeå uppdraget av Mimer, nationellt program för folkbildningsforskning i slutet av 90-talet att försöka samla de forskare som hittills intresserat sig för folkbildningsforskning med genusperspektiv, för att skapa en antologi som skulle kunna fungera som ett slags intresseväckare och stimulans till mera genusinriktad folkbildningsforskning. Antologin utgavs 2001 av Mimer med titeln Folkbildning och genus – det glömda perspektivet. Här har jag skrivit en längre artikel ”Kvinnorna innanför och utanför ramarna: om folkbildningsbegreppet och könsperspektivet” som också fungerar som ett slags inledning. I artikeln diskuteras bl.a. olika sätt att definiera folkbildningsbegreppet och vilka konsekvenser dessa fått för kvinnornas positioner inom det fria bildningsarbetet och för synliggörandet av deras insatser, inte minst inom bildningsarbetet i de stora folkrörelserna.

Jag har vidareutvecklat mina diskussioner om kvinnornas positioner i folkbildningsarbetet och inom den oganiserade folkbildningen i artikeln ”Kön och makt i folkbildningen: reflexioner kring kvinnornas positioner inom 1900-talets fria bildningsarbete” i Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 2002:2 och senare även i ”Folkbildningen och det kvinnliga medborgarskapet: kvinnors positioner och strategier i 1900-talets fria bildningsarbete” i Kön, makt, våld: konferensrapport från det sjunde nordiska kvinnohistorikermötet 8−11 augusti 2002.

Jag har publicerat en längre artikel, baserad på delar av en empirisk undersökning, om utbildning för kvinnor inom folkhögskolan, ”Från krinolintillverkning till kvinnlig skrivarkurs: Kvinnokurser inom folkhögskolan – exemplet Bollnäs” i antologin Folkbildning – samtidig eller tidlös? Om innebörder över tid, som utgavs av Mimer 2005. Studien presenterades även i en lite mera omfattande version i ett konferenspaper vid Svenska historikermötet i Uppsala 2005.

I artikeln ”Ett eget rum för folkbildning?”, publicerad 2006 i I görningen: aktuell genusvetenskaplig forskning 1, utgiven av Centrum för genusvetenskap i Uppsala, beskrivs ur ett historiskt perspektiv synen på kvinnors bildningsarbete inom de etablerade folkbildningsorganisationerna, kvinnoorganisationernas bildningsarbete och deras försök i slutet av 1940-talet att bilda egna studieförbund samt deras strategier och förhållningssätt senare till den organiserade folkbildningen.

I artikeln ”Frigörande folkbildning för flitiga fröknar: om kvinnors fira bildningsarbete i 1800-talets Sverige”, som finns publicerad i En ny sits: humaniora i förvandling: vänbok till Margaretha Fahlgren (2008) diskuterar jag de allra tidigaste fria bildningsinitiativen under 1800-talet av och för kvinnor.

Artikeln ”Folkbildningen – en heteronormativ historia eller...? Om kvinnors fria bildningsarbete under två sekler”, publicerad i antologin Svenska bildningstraditioner (2012) har jag sammanfattat kvinnors positioner i det fria bildningsarbetet från 1800-talets mitt fram till idag.

Artikeln ”Popular Education and the Empowerment of Women. A Historical Perspective”, publicerad i en antologi utgiven av det brittiska National Institute of Adult Continuing Education (NIACE): Popular Education, Power and Democracy: Swedish Experiences and Contributions, sammanfattar kvinnors positioner inom svensk folkbildning under 1900-talet och fram till dag.

Professor Kerstin Rydbeck
Institutionen för ABM
Box 625, 75126 Uppsala
018-471 79 78
kerstin.rydbeck(at)abm.uu.se

Kerstin Rydbeck är sedan 2004 medlem av Mimerrådet, styrelsen för Mimer: nationellt program för folkbildningsforskning. Mimer har sin bas inom avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings universitet.

Hon är medlem av Folkuniversitetets förbundsstyrelse och vice ordförande i styrelsen för Folkuniversitetet i Uppsala.

Hon ingår också i Kungl. bibliotekets nationella expertgrupp för utbildning och lärande.

Under 2011 var hon extern prefekt för Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.