Vad bevaras i arkiven? Informationsvärdering, gallring och bevarande i svenska arkiv 1980-2010
En rad spännande studier har under senare tid bedrivits om hur historien beskrivits och förmedlats av exempelvis museer, forskare, författare och hembygdsföreningar. Däremot har arkivväsendets helt avgörande roll för att forma vår tids kulturarv för framtiden ägnats märkligt liten uppmärksamhet. Detta projekt vill bidra till att fylla denna lucka, genom att studera besluten inom svensk dokumenthantering och arkivbildning under de senaste 30 åren angående vad som ska bevaras och vad som ska förstöras - gallras. Vilka handlingar bevaras, varför och för vem?
I projektet studeras både offentlig sektor (stat och kommun) och enskild sektor (förenings- och näringslivsarkiv), för att utröna likheter och skillnader dem emellan. Det är bl.a. intressant med tanke på de skilda juridiska förutsättningarna. Den offentliga sektorn är starkt reglerad av offentlighetsprincipen och arkivlagen: varje beslut om gallring av allmänna handlingar måste ytterst sanktioneras av arkivmyndigheter (Riksarkivet på statlig nivå). Samtidigt betonar arkivlagen att man måste beakta "forskningens intresse" när man väljer vad som ska bevaras, och det slås fast att myndighetsarkiven är en del av det "nationella kulturarvet". Men hur tolkas detta vid de faktiska besluten om bevarande eller gallring? Och på vilka sätt utmärker sig de enskilda arkiven, där det finns en helt annan frihet såväl att förstöra handlingar som att bedriva en mer aktivt bevarande arkivverksamhet som angränsar till museernas roll?
Ansvarig forskare för projektet är Samuel Edquist, docent i historia och anställd som forskare vid Institutionen för ABM.
Projektet finansieras av Riksbankens jubileumsfond 2012–2015.