Musei- och kulturarvsvetenskap

I musei- och kulturarvsvetenskap studeras kulturarv i dess bredaste betydelse, innefattande det materiella såväl som det immateriella kulturarvet, med fokus på museer och kulturmiljöer. Begreppet kulturarv är svårt att ringa in, men kan emellertid bäst beskrivas som ett begrepp som används för att studera dåtiden med hjälp av samtiden genom att se kulturarv som en process där forskningens innehåll och fokus skiftar utifrån kulturarvssektorns behov och forskarens disciplinära tillhörighet och professionella erfarenhet. Det här innebär att om man är t ex kulturantropolog kan forskningen röra sig kring lokal utveckling av kulturarvet, eller om man är pedagog är intresset riktat mot musei- och kulturarvspedagogik, eller om man är intresserad av tingens problematik rör man sig mot samlandet och autenticitet, eller om man är miljövetare forskar man kring det gröna kulturarvet och ”ting som växer”.Musei- och kulturarvsvetenskap är således en klart gränsöverskridande vetenskap med starka transdisciplinära teoretiska och metodologiska perspektiv och frågeställningar. Det finns även ett tydligt samhällstillvänt ansvar inom musei- och kulturarvsforskningen där forskningens båda pelare, grundforskning och samhällsnytta, ständigt interagerar med avsikt att fördjupa och bredda musei- och kulturarvssektorns betydelse för människor i deras dagliga liv.

 

Vid institutionen för ABM har man utvecklat en särskild kompetens inom området kulturarv och konflikt med fokus på det kollektiva minnets uttryck i försoningsprocessen i post-konfliktområden. Till denna forskning hör även kulturarv i naturkatastrofområden och humanitärt katastrofbistånd. Det pågående forskningsprojektet består av forskare från ett flertal discipliner: freds och konflikt, religion, juridik, antropologi och kulturarv. En aspekt av denna typ av forskning rör lokala aktörers deltagande och deras lokala kunskapsproduktion och hur denna förhandlas i ett större sammanhang, t ex när en plats utnämns till världskulturarvsplats och sätts upp på Unescos världskulturarvslista eller vad som händer med den lokala kunskapen i ett turistintensivt område.

 

Det finns också på institutionen ett särskilt intresse för den materiella världens avtryck i kulturmiljön med dess olika uttryck i ”glömda miljöer” såväl som i ”upphöjda miljöer” bestående av monument och minnesplatser. Till detta intresseområde hör även museernas samlingar och vad de uttrycker i fråga om autenticitet, värden och berättarpotential som utställningsobjekt och hur vi skall förhålla oss till befintliga samlingar och museernas framtida samlande inte bara för att de ekonomiska ramarna blir allt trängre, utan även för att det blir allt svårare att bedöma och motivera vad som skall sparas, hur och varför.

 

Institutionen har inför 2012 också ställt sig beredd att deltaga i en fakultetsövergripande forskningssatsning Mind and Nature där det tekniska verktyget GIS (Geographical Information System) ingår. GIS handlar inte bara om Var utan också Varför något är; det är ett system för förståelse och visualisering av olika lager av information och beskriver därmed ett tingens tillstånd. GIS kommer sannolikt att användas alltmer i forskning och undervisning samt inom den professionella musei- och kulturarvssektorn. Syftet är att för 2012 konstruera relevanta fallstudier för ABM studenterna samt utveckla forskningsfrågor i en mångdisciplinär miljö.

 

 

Deltagande forskare vid ABM:

Inga-Lill Aronsson (kulturarv & antropologi)

Anne-Christine Norlén (etnologi)

 

ABM:s logotyp