Institutionen för ABM

Forskningspraktiker och vetenskaplig kommunikation

Forskningspraktiker och kommunikationsmönster påverkas då en allt större del av informationen förmedlas digital. Möjligheterna till samarbete underlättas och avstånden minskar. Samtidigt innebär detta att forskarnas arbete förändras i mötet med ny teknik. Ett central forskningsområde vid institutionen för ABM är därför hur informationsstrukturer och forskningspraktiker formas i samklang med varandra, och hur dessa nya former uttrycks i produktionen av kunskap, i samarbeten och i hanteringen av dokument.

Primärmaterial och forskningsdata samlas över hela världen i stora databaser. Dessa samlingar gör det möjligt att ställa, samarbeta kring, och besvara forskningsfrågor som inte ryms i små och tidsbegränsade projekt. Forskning kring hur dessa nya möjligheter för forskning, samarbete och kommunikation utnyttjas inom olika discipliner och domäner är nödvändig.

Forskningsfält är organiserade på olika sätt var det gäller användandet och delandet av data och forskningsresultat. Framgångsrika forskningsmetoder och praktiker behöver utvecklas med hjälp av både empiriska och teoretiska studier av specifika kunskapsdomäner. Ett relaterat forskningsområde rör dokumentering, kunskapsorganisation, delning av data samt samarbetsmöjligheter i en digital miljö. Tekniker, ofta samlade under begreppet webb 2.0, möjligör inte bara ökat samarbete mellan forskare utan erbjuder också till att involvera medborgarna i skapandet av kunskap.

Forskning vid Institutionen för ABM som rör dessa ämnen inbegriper:

  • Forskning om informationsteorier, kunskaps- och informationsteknologi, akademiska kulturer och kunskapsproduktion i specifika domäner. 
  • Förändringar i hur vetenskapen styrs samt förändrade publikationsmönster inom olika vetenskaper.
  • Vetenskapliga praktiker och citeringsmönster inom olika forskningsdomäner. Hur bibliometriska metoder kan användas för att dra slutsatser kring vetenskapernas social och intellektuella organisation. Publikationspraktiker och frågor kring utvärdering av forskning och vetenskapens styrning.
  • Akademiska kulturer, undervisning och handledning inom högre utbildning med ett speciellt fokus på dokument, dokumentation och publikationskulturer.
  • "Visuell kunskap" samt organisatoriska, sociala och epistemologiska aspekter som påverkat hur vi tolkar det visuella. Det visuella är centralt för vår förståelse av kunskap och det spelar en viktig roll för att förmedla budskap i vår kultur. Inom vetenskapen har centrala kategoriseringar som kultur/natur omförhandlats i relation till allt mer övertygande och ‘exakta’ visualiseringar av fenomen och skeenden.

Några av de forskare som är aktiva inom detta område listas nedan:

Ulrika Kjellman

Isto Huvila

Björn Hammarfelt