Kunskapsorganisation och dokumentation

Forskningsområdet kunskapsorganisation och dokumentation intresserar sig i hur kunskap och information organiseras i samhället och hur olika typer av dokument fungerar som informationsbärare, hur dokument används, organiseras och vad är deras roll i det mänskliga handlandet.

Inom forskningen om kunskapsorganisation vid institutionen för ABM har tyngdpunkten varit på kritiska studier av etablerade kunskapsorganisationssystem och -praxis vid arkiv, bibliotek och museer. En central utgångspunkt för kritiska studier av kunskapsorganisation är reciprocitet, hur kunskapsorganisationssystem skapas och förändras, och hur  kunskapsorganisationssystem samtidigt har förmågan att förändra verkligheten. Exempel på kunskapsorganisationssystem är musei-, arkiv- och bibliotekskataloger, ensyklopedier och klassifikationssystem men i dag alltmer kunskap organiseras på Internet på olika formella och informella sätt med hjälp av folksonomier, tagging, sociala nätverk och semantiska webbteknologier.

Dokumentation är ett närrelaterat område till kunskapsorganisation. I stället av abstrakt information, dokumentation betonar materialitet hos texter och andra föremål som informerar oss. Den dokumentationsrelaterade forskningen vid institutionen fokuserar på hur olika typer av dokument skapas och används, vem är författaren och hur författarskap påverkar dokumenten och vilken slags inverkan dokument kan ha på omvärlden. Forskarna på institutionen har studerat bland annat bilder och arkeologiska rapporter som dokument i samarbete med forskare och samarbetspartner från Institutionen för arkeologi och antikens historia, Uppsala universitetsbibliotek och Kungliga biblioteket.

Forskare

Vid Institutionen för ABM bedriver följande personer forskning som på olika sätt anknyter till kunskapsorganisation och dokumentation:

Isto Huvila

Ulrika Kjellman

Kristin Johannesson

ABM:s logotyp